Forum: Frikod

Efter att ha läst en post av Jono Bacon om fri mjukvara och funktioner, och förhållandet däremellan kände jag för att behandla samma sak.

Det här är ett av de äldsta och mest väldebaterade ämnena bland frikodare (möjligen näst efter Vim vs Emacs), och med största sannolikhet kommer jag inte att kunna tillföra något, mer än ytterligare ett oinformerat rant som ytterligare försämrar signal-mot-ljud-ration (ush, så illa det uttrycket låter översatt till svenska), men jag ska i alla fall försöka säga något intelligent.

Frihet är viktigt i fri mjukvara. Ur ett rent pragmatiskt perspektivt har copyleft-kravet tvingat fram utveckling i en oerhörd hastighet. Serveroperativsystemsmarknaden består av mängder aktörer, och fri mjukvara har lyckats slå samtliga konkurrenter på fingrarna, och växer i en rasande takt. På skrivbordsmarknaden finns bara Microsoft (undantaget Apple, som varit tvunget att nischa sig mot snobbar och grafiker för att överleva), efter att de krossat all form av konkurrens - utom fri mjukvara, som sakta men säkert växer sig större. På inbäddade enheter, som routrar, tv-boxar och liknande är linux (i det här fallet är benämningen GNU/Linux i många fall direkt felaktig, eftersom de flesta GNU-komponenterna oftast är för bloatade) redan vanligt, och det blir vanligare. ,,ven mobiltelefoner har börjat drabbas av linuxfeber.

Allt fler upptäcker fördelarna med att ta ett färdigt, fungerande, välpresterande, flexibelt operativsystem som Linux, istället för att gång på gång utveckla nya system. Hade det varit möjligt utan fri kod? Självklart inte. Om det inte hade varit möjligt att göra vad man vill med linux, hade ingen gjort allt som görs med linux, och då hade det inte varit möjligt att göra det, eftersom ingen gjort det möjligt. Förvirrad än?

Jag vill istället se på det ur ett mer filosofiskt perspektiv. Hur påverkas allt det här av firmware, proprietära program, binära drivrutiner och allt annat folk vill stoppa in i min dator?

Visst kan vi säga “det är inte fritt, det kommer inte in i min dator”, och det är det också många (inte jättemånga) som gör. Men både OpenBSD och Debian, två av de mest öppenkällkodsbesatta distributionerna som finns, skeppar icke-fri firmware med sin standardinstallation, så det verkar finnas ganska allmänt erkända nyanser i kods frihet.

Jag tänker avhandla var och en av de tre olika typerna av program jag nämnde ovan var för sig.

Firmware

Jag börjar med firmware. Firmware är ett mycket litet, mycket enkelt operativsystem som körs på en liten processor som sitter på t ex ditt nätverkskort. De flesta korten (och även t ex cd-läsare) du stoppar i din dator har en sådan processor. När du köper dem brukar de vara lagrade på någon form av flash-minne, och lite då och då släpps uppdaterade versioner av firmwaren som ofta innehåller nya funktioner och buggfixar, och som ofta bara går att installera med ett proprietärt windowsprogram. Det som hänt på senaste tiden är att företagen insåg att det är en onödig extrautgift att köpa lagringsutrymme och stoppa på korten, när alla datorer redan har hårddiskar. Så man installerar firmwaren på datorn, och låter drivrutinen köra in den i kortet varje gång datorn startar.

Problematiken, rent frikodsfilosofiskt, är att man alltid har accepterat att det körs icke-fri kod på alla möjliga platser, men det har man kunnat göra eftersom man inte behövt se eller röra det - nu måste man låta det ligga på ens hårddisk, vilket kan ses som ett svek av ens ideal. Man tvingas se datorn lite mindre som en svart låda, och inser att det inte är så lätt som man trodde med fri mjukvara.

Eftersom i praktiken ingen dator fungerar utan någon icke-fri firmware (titta bara på BIOS:en) än så länge, så tycker jag inte att det bör vara någon skillnad bara för att koden måste hamna på hårddisken. Det känns rent instinktivt fel, men jag kan acceptera det - på vilkor att firmwaren i alla fall får redistribueras. Alla distributörer (t ex OpenBSD) borde få - om de vill - få hårdvaran (t ex Intels trådlösa nätverkskort) att fungera. I fallen med trådlösa nätverkskort är det rent ibland riktigt komiskt: man måste ladda ner firmwaren till nätverkskortet från internet, för att kunna använda nätverkskortet, som man fick firmware till från internet, genom att använda nätverkskortet, som man… Ni förstår

Proprietära program

Nästa kategori icke-fri mjukvara är program som inte är varesig drivrutiner eller firmware, utan vanliga slutanvändarprogram. Som exempel kan vi ta Google Earth och Maya. Jag tycker alltid att icke-fri kod alltid är fel, av det enkla skälet att det underminerar hela frikodsrörelsen. Om vi istället för att utveckla och vidareutveckla egna applikationer som motsvarar, och eventuellt också överträffar, de kommersiella programmen, hade vi då haft Linux eller hade vi suttit med någon gammal Unix-drake? Hade vi haft Xfce eller hade vi varit fast i CDE? Och hade vi haft Firefox (eller för den delen Epiphany, min favorit), eller hade vi varit hänvisade till IE (eller Opera)? Och även om det finns en hel del kvar att göra på vissa fronter (OpenOffice bör känna sig utpekat) så tycker jag i stort att ett linuxsystem fungerar jäkligt bra, utan icke-fri mjukvara.

Det finns en jobbig specialversion av proprietära program: frameworks, som t ex Java och Flash. Det jobbigaste med dem är program som är Open Source, men som inte går att köra på öppna system. I min mening har de exakt samma nackdelar som ovastående - de är inte fria - men jag brukar aldrig försöka mig på att övertyga någon om det, eftersom det är ännu svårare att förklara än andra program.

Jag är dock av den filosofiska skolan att man inte ska slaktas bara för att man gör fel - ibland kanske man måste göra något som är fel, ibland kanske man bara vill. Dock bör man vara medveten om att det man gör inte är rätt. Man bör helt enkelt skämmas sådär lite lagom, men inte nödvändigvis hindras av det. Jono Bacon (nämnd i början) spelar in och producerar poddradiokanalen LUGRadio. Han gör det i OS X med Cubase (jag är inte helt säker på inspelningsprogrammet, men det är icke-fritt). Ironin i att spela in ett program om öppen källkod, fri mjukvara, linux, GNU och liknande i ett icke-fritt program på en icke-fri plattform har inte passerat obemärkt, och Jokosher, som jag tidigare lovordat på den här bloggen för dess imponerande communityskapande, skapades just för att få en fri plattform att spela in programmet på. Dock finns det såklart en mängd ljudinspelningsprogram för linux redan - varför inte använda dem sålänge? Bacon tycker helt enkelt inte att de håller måttet. Mina kunskaper om digitalt musikskapande är för små för att kunna starta ett flamewar mot- eller med honom, så jag kan bara säga att jag fullt respekterar det beslutet, sålänge han är med på att det är en dålig lösning, och att utveckla ett eget program för att lösa problemet måste vara det tydligaste sättet att visa det.

Drivrutiner

Nästa kategori är drivrutiner, som är ett slags mellanting av de två tidigare kategorierna: de körs faktiskt på den egna processorn, och är därmed vanliga program, men utan dem kanske man inte kan få igång hårdvaran alls. Vad gäller det här är jag faktiskt ganska kluven. Jag tycker inte om tanken på att Ubuntu börjar skicka med ickefria grafikdrivrutiner i nästa version, men samtidigt vill jag kunna få igång mitt trådlösa nätverkskort från atheros utan allt för mycket strul - trots att det inte är fritt, och oavsett hur rabiat jag är förstår jag att ett nästan fritt operativsystem med en icke-fri drivrutin som startar är bättre än ett helt fritt operativsystem som inte startar, och att ett nästan fritt operativsystem med en icke-fri drivrutin är friare än ett helt icke-fritt operativsystem. När en windowsanvändare köper en dator kommer denna användare inte att tänka “tänk om jag om ett par år vill köra Linux - då måste jag se till att min hårdvara stödjs”. Inte ens jag gör det ordentligt! *svär en smula över min macbook*

Samtidigt är det fel att glömma bort att koden är icke-fri - den går inte att fixa (AIGLX-stöd i Ati och Nvidias grafikdrivrutiner, Atis grafikdrivrutin i allmänhet), och den går inte att granska (root-hålet i Nvidias grafikdrivrutin, hålen i trådlösa drivrutiner).

Jag anser att “rätt” lösning är att installera enbart de icke-fria drivrutiner som behövs för att starta datorn och visa ett skrivbord. Ingen icke-fri 3D-grafik, inga icke-fria trådlösa drivrutiner. Att sedan installera stöd för det ska vara enkelt (för att inte skrämma bort folk), men inte automatiskt (vill du ha proprietära drivrutiner får du göra som man gör på Det Proprietära Operativsystemet, och installera drivrutinerna själv).

Jag kan dock inte säga att jag har “rättare” än Ubuntu, som gör nästan, men inte riktigt, som jag säger. Ubuntu stoppar med trådlösa nätverksdrivrutiner (du kan inte ladda ner några drivrutner utan nätverk, och det blir allt vanligare att inte ha något trådat nätverk) och snart också 3D-grafik (det går att installera allt utan X, men jag vill att det ska räknas med eftersom skrivbordsstandarderna stiger - har de stigit så långt att 3D-grafik är det minsta man kan kräva?).

Det jag inte tycker om med Ubuntus approach är att utropa sig som en Absolut Jättefri distribution - sånär som på en hel arme undantag. Om icke-fria program körs på huvudprocessorn är det inte längre frågan om ett fritt system.

Slutligen: att vara en fullkomlig absolutist är meningslöst, eftersom man inte längre kan använda sin dator då. Det är en lång process kvar innan all kod som körs någonstans i en dator blir fri, och för varje år som går, för varje del vi får kontroll över, så blir datorer än mer komplicerade, och det blir än fler platser att ta sig in i. Fri mjukvara har alltid grävt sig neråt (från add-ons till Unix, till Unixersättare, och slutligen in i BIOS:en, från Azureus och OpenOffice till GCJ), och kommer troligen fortsätta under överskådlig tid.

Det är spännande att se frikodstankarna sprida sig dels bortom kod, till multmedia, ja till och med till öl (the beer is free as in freedom, not as in beer - fyndigt va?) - och dels än längre ner, till processorer, till grafikkort. Hur många år tror ni det tar innan det går att sitta vid en dator som är Helt Fri - all mjukvara, all firmware och all hårdvara?

Vi är riddarna som säger fiskbulle!

Vi är riddarna som säger fiskbulle!