Forum: Tankar om natten

Forum huvudsida -> Kommentarer -> Bloggar -> Tankar om natten

Sidor: 1

Till botten

LadyFrost 01:25 - 6:e Juli 2007 | Post #1
Medlem
Inlägg: 300


Skicka PM 		Kommenteringstråd till blogginlägget Tankar om natten

-------------------------
Frihetskämpe


HärJ 01:48 - 6:e Juli 2007 | Post #2
Moderator
Inlägg: 1198


Skicka PM 		Jag gillar natten mer och mer för varje år som går.
men visst är det många som är mörkrädda och det förstår jag, det är ju mörktSmiley

-------------------------
Tänk om jag vore en skalärprodukt!


Independence 14:36 - 6:e Juli 2007 | Post #3
Administratör
Inlägg: 1800


Skicka PM 		Tjejer blir väl upplärda att alla som är ute på natten är våldtäktsmän och då är det väl inte så konstigt om man blir rädd eller är extra uppmärksam.
Själv föredrar jag att gå i skogen, men det brukar bli ganska knepigt om det är mörkt ute eftersom man inte ser någonting...

-------------------------

Vi är riddarna som säger fiskbulle!


HärJ 15:06 - 6:e Juli 2007 | Post #4
Moderator
Inlägg: 1198


Skicka PM 		    Citat av Independence:
Tjejer blir väl upplärda att alla som är ute på natten är våldtäktsmän och då är det väl inte så konstigt om man blir rädd eller är extra uppmärksam.
Själv föredrar jag att gå i skogen, men det brukar bli ganska knepigt om det är mörkt ute eftersom man inte ser någonting...

det är ju underbart med en mörk skog, så länge du slipper gräva värnSmiley

-------------------------
Tänk om jag vore en skalärprodukt!


tobbez 22:48 - 6:e Juli 2007 | Post #5
Medlem
Inlägg: 364


Skicka PM 		Man ser ju jättebra på natten, vad mumlar ni om?Smiley


Tesuki 02:42 - 7:e Juli 2007 | Post #6
Medlem
Inlägg: 122


Skicka PM 		sommaren saknar nätter *snyft*


ozamosi 07:33 - 7:e Juli 2007 | Post #7
Administratör
Inlägg: 1129


Skicka PM 		Skogar är jobbiga - överallt där det inte är träd är det ju stenar och grenar och rötter och... Nä, jag har gått tillräckligt i skogar i det här livet redan.

Samhällen, däremot... -dsliga gångvägar, höstkväll, mörker, regnblött (kanske det duggar) och molnigt, ruggigt, gatlyktor som lyser upp, men som här och var är trasiga, tyst och ödsligt, sånär som på ett litet gäng moppepojkar som står i ett hörn. Hus med fönster, där ljuset från TV:n som familjen ser på strålar ut...

Jag har för mig Jonas Gardell skrev flera kapitel om ungefär den känslan i någon av sina böcker om Sävbyholm, när Juha smög ut om kvällarna och kikade in i folks fönster. Nu pratar jag inte om något voyeristiskt drag att stå och stirra på människor, snarare om att bara se att det är ljust, att det är någon där.

Jag visste att det inte var nyttigt att rasta hundarna alla de där kvällarna när mamma inte orkade, och hör på mig nu! Jag hade rätt!

Eller att vanka fram och tillbaka på Resecentrum och vänta på en buss vid samma tidpunkt i samma väder, och där moppepojkarna ersätts av en eller två personer som står och surar i andra änden av Resecentrum. Plötsligt kommer 5-10 bussar, samtidigt, det går av ett par personer som snart försvinner, och så vet man att det kommer vara helt öde 30 minuter till.

Det är inte samma sak att vara ensam hemma på kvällen, och att vara ensam ute. När man är ensam hemma så är man inte bara själv, man är dessutom instängd. Att vara ensam och instängd, kväll efter kväll är det man utsätts för om man slår ihjäl någon. Det är det värsta straffet man kan få i det här landet.

När man är ensam ute är det en helt annan sak. Man är inte instängd, och man är faktiskt inte ensam heller - det är folk överallt innanför fönstrena, men man slipper möta dem, slipper en obekväm hälsning eller bara ett surt stirrande.

Det är också något speciellt med TV-tittande, faktiskt. Jag har sett för många dåliga filmer med hypotesen att om man tittar på samma stjärna samtidigt, så är man nästan tillsammans - är inte TV-tittandet en slags modern reinkarnation av det? En eller två, kanske tre personer framför varje TV, alla tittandes på ungefär samma sak. Alla med samma uttryckslösa ansiktsuttryk, ingen säger något, utom något mummel i undantagsfall. Du ser och hör samma saker som en person i andra änden av landet, och det är mycket möjligt att din reaktion påminner mer om hans/hennes (när man pratar om en person man inte kan könet på säger man hen. Det blir ju hennes i genetiv! Det är ju fel...), än personen som sitter bredvid dig, för även om allas sinnesintryck är lika, så är det ingen som faktiskt bryr sig, för de håller alla på med en slags intern defragmentering, där alla dagens sinnesintryck ska sorteras, sinnesintryck som ofta inte har nämnvärt mycket med geografisk positionering att göra.

Någon TV-dokumentär jag såg (TV-dokumentär om TV - det här låter perverst) hävdade att TV-tittande är till för de som inte orkar sova, som inte orkar drömma själva. Slå på TV:n, och se på fantastiska äventyr, utan att din hjärna behöver skapa dem! Det ligger något i det...

(Jag tycker bestämt det låter på mig som om jag borde gå och sova. Undrar om det är något på TV...)

-------------------------
Ljusblå

Senast redigerad 07:37 - 7:e Juli 2007


Sidor: 1

Forum huvudsida -> Kommentarer -> Bloggar -> Tankar om natten
Atom feed

Du får inte posta i den här tråden | Till toppen